Måndag 13:e juli testade jag svagt positivt igen. Eftersom jag redan då småblödde så antog jag att det skulle bli ytterligare ett missfall, och som jag misstänkte var det massor med blod och blomklumpar i nattbindan dagen efter. Det känns så vansinnigt orättvist. Att bli gravid igen, sju månader efter missfallet i december, och så blir det ett missfall till. Jag blir så jävla bitter på alla andra som lyckas på första-andra-tredje försöket och får behålla sina graviditeter. Det kanske inte är meningen att vi ska ha något barn.